Från mitt fönster

Från mitt fönster

Heliga trefaldighets dag

PredikningarPosted by Pär-Magnus Möller Mon, June 01, 2015 06:26:39

Predikan

Heliga trefaldighets dag 2015, årg. Pär-Magnus Möller

Kan man veta om Gud finns eller inte? Frågan ställs av oss alla någon gång i livet. Den är berättigad och viktig – men den finner sällan ett enkelt svar.

För det första måste vi ställa frågan kring vad vetande egentligen är. Vad betyder det att veta någonting?

I vår tid tänker vi att vetande står i motsats till gissning eller tro. Vetande är något handfast och något som inte går att ifrågasätta. Skulle detta vara definitionen på vetande så skulle den mesta forskningen i världen gå om intet. Akademisk forskning, i vilken också naturvetenskaplig forskning ingår, avger aldrig sanningar – bara hypoteser om vad som varit möjligt att verifiera på olika sätt. Till exempel; Eftersom man kunnat bekräfta att solen gått upp åtskilliga morgnar med en jämn regelbundenhet så långt tillbaka vi kan se, antar vi också, på rimliga grunder, att den kommer att gå upp i morgon igen – det är det rimligaste vi har att anta. Vi vet egentligen inte – vi antar. Ungefär så fungerar forskningens vetande.

Med den metoden är det svårt att veta om Gud finns eller inte. Ibland när vi ber sker det som vi ber om, men inte alltid. Vi kan inte ta prover på Gud, vi kan inte mäta honom, inte väga honom.

Ändå vet människor att Gud finns. Gud är något som påverkar våra liv. Sökandet efter Gud är liksom inbyggt i våra fysionomier. Gud är något vi behöver ta hänsyn till när vi funderar på livet oavsett om du är troende eller inte. Du kan inte leva ditt liv i den här världen utan att frågan om Gud påverkar dig på ett eller annat sätt.

Kan man veta om Gud finns eller inte? – Kanske kan man säga att frågan om Gud liknar frågan om de svarta hålen i universum. Man kan se via gravitationen som de svarta hålen skapar att de finns – men de svarta hålen i sig kan man inte se. Vi kan se att frågan om Gud påverkar hela människosläktet – men Gud själv låter sig inte greppas.

Det är med denna bakgrund som Jesus föds in i världen för att göra Gud greppbar för oss – så gott det går. Genom sina kärlekshandlingar och sin undervisning väcker Jesus inom oss igenkännandet av den Gud vi anar i skapelsen mäktighet. Genom Jesus, som historisk person, kan vi också än mer pricka in Gud och vem han är. Vi förstå att han är den Gud som Israel tillbad – och vi kan i och med det förstå Gud genom den historiska kontext, det historiska sammanhang, som det judiska folket levde i. Vi kan förstå Gud genom hur Israels folk förstod honom, genom offren, genom lagen, genom kärleken till ordet, genom utkorelsen att vara Guds folk – osv.

Så hjälper Gud oss att lära känna honom genom historien, genom att utpeka ett speciellt folk, en speciell kultur, en speciell människa – också ger han oss möjligheten att veta någon om honom. Garanten för att det är så är Jesu uppståndelse från de döda – som sågs av hundratals personer – och som påverkar folk, likt de svarta hålens gravitation, än i dag.

Varför denna utläggning om dessa frågor just på denna dag? Jo, denna söndag kallar vi missionssöndagen. Och den stora frågan är hur jag skall förstå Gud och kunna vittna om honom med mina ord. Hur skall jag argumentera när frågan ställs till mig om Guds existens. Kanske kan detta vara ett sätt. Människor som menar sig inte tro, eller människor som gärna vill tro men inte vågar, ställer oss gärna till svar just med denna fråga; kan man veta om Gud finns eller inte?

Människor som söker Gud i denna tid blir samtidigt ofta inspirerade av andra religioner än av kristendomen eftersom de andra religionerna verkar mer andliga. Det är på något sätt mer accepterat att han en liten buddhastaty bredvid trädgårdsdammen än en Jesusfigur. Buddhafigurer kan du köpa i alla affärer, Jesusfigurer kan du bara hitta i specialaffärer.

Det som de sökande ofta saknar i kristen tro är mystiken. Man upplever kristen tro som dogmer och moral. Nu är ju detta inte hela sanningen men det är lätt att begripa vad de menar. Den kristna kultur vi odlat i vårt land har haft mycket fokus på att tro rätt, och leva moraliskt klanderfritt. Vi som är kristna vet att detta alls inte är det viktigaste, men det är så folk uppfattar oss. När man söker det andliga livet söker man det inte hos oss eftersom man inte tror at vi har det.

Därför tror jag det är viktigt att vi kristna odlar också det meditativa livet så att det syns. Därför tror jag det är viktigt att vi försöker vara med på våra bönestunder, vi försöker gestalta vårt andliga liv i gudstjänsten genom liturgi och personlig fromhet. När du bugar för altaret, när du gör korstecken, när du går på tidebönen, när du prioriterar veckomässan, när du uttrycker din personliga fromhet på ett tydligt sätt gör du det lättare för de som längtar efter andligt liv att hitta in hos oss. Om vi i vårt yttre inte återspeglar vår inre hållning så hjälper vi ju ingen annan.

Det vi är rädda för är att folk skall tro att vi tror att vi är någon – men sådan Jantementalitet skall vi ju inte odla i församlingen och det skall ju inte hindra andra från att hitta vägar till det andliga liv de längtar efter. Vi är ju en gemenskap som skall hjälpa andra att komma in i trons liv – då måste vårt inre liv få synas i yttre åthävor. Vi gör det för att hjälpa andra.

I församlingen har vi också meditationstillfällen; kristen djupmeditation, retreater, stilla stunder av musik och ro – låt detta få vara en naturlig del i din vardag så att din inre människa övas i andligt skådande – och de som söker Gud genom mystiken ser att detta sätt att umgås med Gud finns också hos oss – inte bara i de exotiska religionerna som verkar ha avtal med landets alla blomsterhandlare och prydnadsbutiker.

Vad är det då vi skall skåda i vår andliga övning?

Centrum i Kristen mystik är Guds väsen, det vi kallar treenigheten. Genom den kunskap som kyrkan har om Gud så är Gud; Fader, Son och Helig Ande. Det är så vi lärt känna honom. En Gud med tre personer. Treenigheten ställer till det i hjärnor som försöker förstå så att de kan greppa vad det handlar om. Hur kan Gud vara tre personer – hur kan dessa tre vara ett och ändå olika, åtskilja och oåtskiljbara?

Treenigheten är ett begrepp som försöker samla erfarenheten om den Gud vi lärt känna utan att för den delen förklara så att vi med logiken kan greppa Guds väsen. Det vore nämligen att våldföra sig på Gud. Lika lite som någon med ord kan fånga ditt innersta väsen, så kan ingen fånga Guds innersta väsen. Treenigheten är till för meditation och andligt skådande. Treenigheten som begrepp är till för att du liksom skall kunna sitta i timmar och skåda in i den älskades ögon och försöka se vad det är som drar dig till honom eller henne. Du kommer aldrig att få svar – men bara sittande, bara skådandet i sig har en mening som berikar ditt liv och ger det perspektiv.

Vi äger denna hemlighet i kristen tradition – och jag tror att om vi övar detta andliga skådande kan vi hjälpa andra att hitta vägen till trons liv och frälsningen i Jesus.

Treenigheten är vacker. De handlar om Guds innersta väsen som är gemenskap och kärlek. Kärleken mellan Fadern Sonen och Anden är så stark att de blir ett – en enda Gud. I en av de mest älskade treenighetsikonerna gestaltas treenigheten genom de tre änglar som besökte Abraham. Vi har den bilden i Värnamo kyrka vid ljusbäraren. När Abraham får besök tilltalar han dessa tre män som om de vore en och denne ende som om han var Herren själv. Därför har man valt denna bibliska scen till Ikonen. I konen är formad så att änglarna sitter i en cirkel kring ett bord där betraktarens plats är tom. Till den platsen är du inbjuden. Treenigheten bjuder in dig till gemenskap. Gud vill dela måltid med dig.

Här möter vi det mest centrala i kristen tro; Gud bjuder oss att dela gemenskapen med honom – gemenskapens djupaste bild är måltiden. Temat återkommer ständigt i evangelierna: Han tog brödet, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: Tag och ät, detta är min kropp som blir utgiven för er. Så ofta ni äter av den gör det till min åminnelse.

Så öppnar han sitt hjärta åt oss i nattvardens måltid, bjuder in oss till måltid och säger: Kom nu är allt tillrett.

Vid den tiden sade Jesus: "Jag prisar dig, fader, himlens och jordens herre, för att du har dolt detta för de lärda och kloka och uppenbarat det för dem som är som barn. Ja, fader, så har du bestämt. Allt har min fader anförtrott åt mig. Och ingen känner Sonen, utom Fadern, och ingen känner Fadern, utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara honom för. Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta, så skall ni finna vila för er själ. Mitt ok är skonsamt och min börda är lätt." Matt 11:25-30








  • Comments(0)//blogg.prastsidan.se/#post113