Från mitt fönster

Från mitt fönster

Habemus Papam

Diverse texterPosted by Pär-Magnus Möller Sat, February 16, 2013 09:02:29

Publicerat i Värnamo nyheter 2013 02 16 - under krönikan "Bakom rubrikerna"

Det är något särskilt med Vatikanen och med påven. Till och med Svensk media, som i andra sammanhang visar ett stort ointresse av kyrka och kristet liv, kan inte låta bli att försöka göra lite skandaler kring denne man och hans position. Visserligen fastnar man gärna vid hans lustiga hattar, hans missförstådda sexualmoral eller de tragiska pedofilskandalerna – som om detta var det enda han pysslade med. Man ser inte alls till kyrkans arbete i ute i världen som samhällsbärare och identitetsskapare – men det beror på vanlig svensk trångsynthet och okunskap. Hur många gånger har jag inte hört även kristna människor i Sverige hävda att påven och katolska kyrkan inte tror på Jesus utan på Maria, och andra liknande absurditeter – katolikskräcken lever fortfarande kvar sedan Gustav II Adolfs dagar – och alla har en åsikt om påven utan att egentligen veta vad han säger och tycker. Ändå är han viktig i svenska media – varför?

Påvens makt är inte imponerande om man jämför med andra staters. Hans armé kan vilken konfirmandgrupp som helst överrumpla, hans vapensamling lär ju inte vara större än medelamerikanens. Hans organisation är visserligen världsvid och innefattar en miljard medlemmar och inom den kristna världen är han en mycket viktig figur. Men det finns andra ledare med lika många medlemmar att styra över; Kina och Indien t.ex, men hur många svenskar vet namnen eller utseendet på de ländernas ledare? Men påven vet alla vem han är trots sitt lilla, lilla land och trots sin lilla, lilla arme, och trots sin spretiga organisation och sina, i svenskans ögon, konservativa åsikter om sexualmoral och tro.

Kanske beror intresset på att påven och hans organisation faktiskt står för något. Trots all kritik, trots alla fel som begåtts genom århundradena så består ändå Katolska kyrkan. I en värld som drunknar i pragmatism och fingrar som ständigt känner efter vart vinden blåser, så står denna tvåtusenåriga institution kvar med näsan i samma riktning som den alltid haft. På något vis lyckas katolska kyrkan anpassa sig till nya tider utan att kompromissa bort sin identitet. Alla vet att nästa påve, som vi kommer att möta till påsk, inte kommer att skilja sig särskilt mycket från den föregående – ändå kommer nyhetsbevakningen också i vårt katolikofobiska land vara minutiös och debatterna oändliga om hans lämplighet eller hans olämplighet.

Varför detta intresse? Katolska kyrkans otympliga, otidsenliga organisation behövs i vår tid. Katolska kyrkan behövs eftersom hon är en världsvid organisation som kan greppa över många kulturer och gränser – hon är ett tecken på något som är större än den nationella hemvisten och är en av de få intuitioner som kan föra kultur- och religionsöverskridande dialoger utan bakomliggande intressen. Det kommer att bli mer och mer viktigt framöver. Katolska kyrkan är viktig eftersom hon är en av få världsvida institutioner som drivs av något annat än kapitalismens rovgiriga strävan efter profit och tillväxt där hon går fram. Hon är i dag basen för många folks kamp mot giriga företag eller regimer som profiterar på människans värdighet. Katolska kyrkan är viktig eftersom hon vågar vara den moraliska kompass som vi i västvärlden inte tror att vi behöver. Katolska kyrkan kan på ett intellektuellt sätt föra debatten om människans värdighet och gränser. Den intellektuella etik- och moraldebatten lider vi stor brist på. I en kultur där allt är tillåtet och alla gränser av ondo behövs en organisation som utmanar tanken och förståelsen av vad det är att vara människa. Det behövs en riktning i vårt sätt att se på livet…

Jag har läst en hel del av Benedict XVI:s böcker och slagits av hans djup och klarsynthet. Han har, trots sin ålder och sitt rykte, en skärpa och kärlek i sitt sätt att se på människan och mänskligheten. Jag hade önskat att fler hade läst honom innan de skaffat en åsikt om honom. Jag önskar katolska kyrkan all Guds välsignelse i sitt arbete att be fram en ny påve – och jag ser fram emot att från Peterskyrkans balkong än en gång höra ropet: Habemus Papam!

Pär-Magnus Möller

  • Comments(0)

Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.